Mitt linuxnätverk

1 2 
Av: Dan Ottermalm

Varför Nätverk Hemma?

Nätverk och Linux

Här är en kort redovisning om hur man kan organisera ett nätverk hemma. Först kan man fråga om verkligen behöver detta? I mitt fall hade jag följande bevekelsegrunder.

• Vi har mer än en dator hemma. Båda skall anslutas till internet.

• Nyfikenhet. Jag tyckte det verkade kul.Dessutom var det ett för mig meningsfyllt sätt att lära sig linux.Man kan få en serverfunktion "på köpet". Båda datorerna delar på MP3-filer.Nätverkskrivare. Servern fixar detta bra!

PC1 och PC2

Jag och hustrun bruka utnyttja PC1 som är belägen i köket. Min dotter har en dator i sitt rum och är alltså PC2 på bilden ovan. Detta är ordinära standarddatorer som är utrustade med nätverkskort som klarar 100Mbit/s. Det är möjligt att överföra filer mellan dessa datorer om man slår på fildelning i nätverksinställningarna.

Printer

Printern som jag har är en avdankad laserskrivare. Den kan nätverksanslutas. Eftersom den har några år på nacken är hastigheten på nätverket 10 Mbit/s. IP-adressen är ställd till 192.168.0.10

Router

Detta är en gammal PC som fungerar som router och brandvägg. Jag kör med Freesco som får plats på en diskett. Tack vare detta kunde jag ta ur hårddisken ur datorn, så den datorn är mins sagt strippad; ingen hårdisk, tangentbord eller skärm.

Routern håller ochså ordning och reda på nätverket. När en PC startas upp får denna en IP-adress av routern. Just nu är den konfiguread att dela ut IP-adresser mellan 192.168.0.20 och 192.168.0.26 dvs det finns möjlighet för 7 st PC's med dynamisk IP-konfigurering. Mer än tillräckligt i vårt hushåll!

Datorn är utrustad med två nätverkskort. Ett mot switchen och det andra mot Internet.

Server

Detta är en dator som jag placerat i en garderob. Inte heller denna dator tangentbord eller skärm. Det är en gammal Pentium 133Mhz med 32Mbyte minne. Den skulle med andra ord knappast duga till så mycket om man körde Windows på den. Nu gör jag inte det. På denna dator har jag installerat Linux. Versionen av linux är slackware 9.1 och den fungerar ganska bra för mig. Det finns många olika distributioner och många som är enklare, men just nu använder jag slackware.

Hur som helst är det ett program som heter Samba på servern som jag har störst glädje av. Samba är ett serverprogram. Denna dator används således som lagringsplats för både program och data. Det spelar alltså ingen roll om jag sitter vid PC1 eller PC2 och skriver ett worddokument. Alla filer uppträder precis på samma sätt, oavsett vilken dator man för tillfället sitter vid.Dessutom ligger min MP3 samling lagrad på servern. Kul och praktiskt.

Sist men inte minst är den också skrivarserver. Alla utskrifter går från utskrivande PC till skrivarservern och sedan därifrån till skrivaren. Fördelen med detta är att skrivaren är oberoende av en arbetspc. Skrivaren behöver inte ens vara igång när man trycker print från en pc. När printern slås på skriver servern ut.

Nu har inte alla skrivare nätverkskort, men min råkar ha det och det är jag glad och tacksam för...

Hur kommer jag då åt Linuxburken (och routern med för den delen) då den/(de) saknar skärm/tangentbord?

Svaret är Telnet. Finns i Windows. Via detta får du ett terminalfönster i PC-datorn och Linuxdatorn kan låta sig administreras.

Switchen

Nätverkets viktigaste del är switchen. Här kopplas de ingående datorerna ihop. Man kallar ibland anslutna apparater för noder. Om du skall bygga ett nätverk tycker jag att du skall överväga att skaffa en switch. Som lowbudgetalternativ kan man köpa en hubb. Nackdelen med detta är detta är att alla noder måste gå på samma hastighet. Nyare nätverkskort stöder som regel 100Mbit/s och gamla 10Mbit/s. Jag har ärvt en gammal skrivare som endast har 10 Mbit/s. En switch kan göra att alla kommunicerar så fort som det går. Switchen växlar ner hastigheten till de noder som inte stöder den höga hastigheten. För att öka smidigheten är varje port utrustad med en buffer på 128 kbyte för att inte kommunikationen skall gå ryckigt.

Internet

I mitt nätverk motsvarar detta mitt Internetmodem. Jag har förmånen att ha fast anslutning via kabel-TV. Modemet kopplas till TV-uttaget hemma respektive till ett nätverkskort på datorsidan. Hastigheten nedströms är 512 kbit/s.

Kablage

Det jobbigaste i hela historien är att man måste dra nätverkskabel i lägenheten/villan. Om du bestämmer dig för nätverk, se till att göra detta på ett estetiskt, snyggt och noggrant sätt. Det finns självhäftande kabelkanaler att köpa i elaffärer. Längderna brukar vara två meter.
Finns i olika storlekar som rymmer olika mängd kabel. Använd sådana. Du slipper reta dig själv, din sambo/make/maka. Nätverksuttag behövs också. Köp utanpåliggande dubbelkontakter på tex. Clas Ohlson, artnr 32-8301. Rekommenderar endast skärmat (FTP) utförande på kabel och uttag! Det fina med dubbelkontakter är att det går att använda bägge uttagen med en kabel. I kabeln finns fyra par (8 ledare). Då nätverksportarna bara använder hälften, kan den andra hälften kan användas för den andra kontakten. Pinne 1,2 och 3,6 kopplas ihop på varje sida kabeln.

Slutligen

Denna artikel är inte skriven för att du skall lära dig hur man gör. Meningen är att den skall reta din aptit. På nätet finns det hur mycket information som helst för att kunna genomföra detta projekt rent tekniskt. Nedan ger jag ett axplock länkar som ger en del av lösningen.

Länkar